TSEI12 - Analog circuits, second course

Föreläsningar

Inför föreläsningar (och lektioner) så finns det diverse handouts och annat referensmaterial som kursdeltagaren med fördel läser igenom innan undervisningstillfället. Tabellen nedan innehåller länkar till download-ytan där en hel del material finns sammanfattat.

Generellt sett hänvisar vi till två olika kursböcker: JM (Johns & Martin) and JG (Johnson & Graham). Men då elektronikbranschen utvecklar sig mycket, mycket snabbt är det lämpligt att tänka sig fler referensböcker.

Klicka på föreläsningstemat för att få bilder från föreläsningen.

No	Topic	Material
1	Introduktion, kursupplägg, information, motivering CMOS-transistorn, grundläggande, kretskort vs. Kisel. Hur ser det typiskt ut på insidan av ett kiselchip. Vilka byggstenar finns det och vad jobbar vi i för typ av omgivning.	CMOS 1 CMOS 2 CMOS 3
1		JM: 1 JG: 1, 3
2	Analoga kretsar 1. Enkla byggstenar, karaktäristik. Pol-förstärkningsavvägning. Vi börjar med att titta på de mest grundläggande kretsarna som typiskt används: common-source, common-gate, common-gain, inverterare, buffer, med flera. Vi kommer se hur så kallad enstegsförstärkare beter sig.	AMPS 1 AMPS 2
2		JM: 3,4,5 JG
3	Analoga kretsar 2. Fler kretsar på kiselnivå. Mer om förstärkaren. I vissa tillämpningar måste man ha t.ex. höghastighetsförstärkare, eller förstärkare med hög förstärkning, och dessa konstrueras på speciella sätt. Hur ska vi tänka när vi sätter samman dessa. När vi tittar i datablad - vilken förstärkare ska vi använda oss av?	OP 3 OP 4
3		JM: 8 JG
4	Förstärkaren, stabilitet och kompensering Mer om stabilisering och varför man behöver stabilisera en förstärkare. Poler, insvängningsförlopp, med mera.
4		JM: 4 JG: 5
5	Brus och prestandamått. Hur korrekt är "bra" och hur gör man något ännu mer noggrannt? Vi tittar på prestandamått såsom SFDR, SNDR, THD, MTPR, med flera. Vi måste också titta på hur vi beräknar brus i olika tillämpningar. När vi hittar en brussiffra i ett datablad - vad betyder det? Hur modellerar man bruset i en förstärkare.	NOISE
5		JM: 4 JG: 5
6	Dataomvandlare och filter För att konditionera våra signaler och föra dem mellan olika domänener behöver vi typiskt filter och dataomvandlare. Vi kommer titta på nomneklaturen för olika typer av dataomvandlare, varför vissa ser ut som de gör och varför de inte går att använda eller varför man skulle välja just en typ.	FILTER 2 CONV DAC ADC
6		JM: 11-15 JG
7	"PCB vs. Kisel", dvs vågledare och terminering och signaltyper. Vad är ett kretskort och vad skiljer det från en kiselflisa. Hur ser de olika komponenterna ut i det här fallet. Vi kommer titta på vågledarekvationerna för att förstå hur signaler (spänning/ström) breder ut sig på kretskort och hur man kan förbättra situationen för dem.	TRANS 1 TRANS 2
7		JM JG: Ch 4, 6, 7
8	Matning och referens (avkopplingskondensatorer) På ett kretskort måste vi vara försiktiga med hur matningar distribueras mellan olika komponenter, såsom regulatorer, mottagarchip, med mera. Hur ska vi kunna garantera att den här matningen får en bra frekvensgång, dvs är stabil för "alla" frekvenser och "alla" störningar?	TRANS 1 TRANS 2
8		JM JG: Ch 4, 6, 7
9	Klockning, timing, med mera I den blandade domänen (digitalt/analog) - hur kan vi klocka olika chip och veta att signaler når dit de ska i tid? Vad händer t.ex. om vi antar linjär settling, vågledarreflektion, med mera, såsom vi har tittat på det tidigare i kursen. Hur ska man tänka? Vi tittar på byggblock såsom PLL och DLL som kan användas för ytterligare kontroll över timing.
9		JM: JG: Ch 2, 11, 12
10	Diverse och sammanfattning, med mera Sammanfattning av kursen, en liten utsikt över fler block ni kommer stöta på: regulatorer, skyddsdioder (ESD), med mera.
10		JM: 16