Utbildningsdepartementet

 - ett projekt syftande till förnyelse av ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna
 
 

Ref. Uppdrag till Linköpings universitet att genomföra ett projekt syftande till förnyelse av ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna (U96/1794/UH). Projektet har vi gett namnet NyIng.

Vi har tagit fasta på direktivens formulering att arbetet skall syfta "till förnyelse av ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna". En förnyelse innebär med ett modernt processtänkande att starta och vidmakthålla en utvecklingsprocess vars mål är en ständig förbättring. Vi arbetar därför med en idé om deltagande från alla de högskolor där man bedriver ingenjörs- eller civilingenjörsutbildning. En utvecklingsidé som föds lokalt och drivs lokalt närs av ett eget intresse till framgång och är därmed en stark motivation för att vidmakthålla processen.

Nedan redovisar vi pågående utvvecklingsprocesser under de rubriker vi tidigare har använt för våra arbets- och utvecklingsområden.

Vad är en ingenjör?

I tidigare rapporter har vi redogjort för den beskrivning av ingenjörsmässighet som en grupp yrkesverksamma ingenjörer gjorde under våren 1997. Frågan "Vad är en ingenjör ?" fick en ytterligare belysning och en djupare beskrivning vid den idékonferens vi arrangerade 22 - 23 oktober 1997. Deltagare i konferensen var:

Leif Larsson, då projektledare på Saab Military Aircraft, numera professor vid LiTH

Sven Ehn, Intentia

Martin Lönnebo, biskop emeritus

Kajsa Ellegård, kulturgeograf, Handelshögskolan i Göteborg

Inger Grufman, civilingenjörsförbundet

Peter Sylwan, journalist

Johan Sittenfeld, civilingenjörsförbundet

Bernt Magnusson, Ericsson Radio Systems AB

Matts Håstad, Samverkansnämnden

Ann-Marie Israelsson, tidigare Luleå Tekniska Universitet

Tomas McKelvey, Linköpings Universitet

Från NyIng deltog planeringsgruppen:

Helén Trolle

Karin Mårdsjö

Karl-Olof Olsson

Håkan Hult

Kent Hartman

Ingemar Ingemarsson

Vid konferensen fördjupades det intryck som var tydligt redan efter mötet på våren 1997: en ingenjör behöver teknisk kompetens med en helhetssyn på teknikens roll i samhället, men också kompetens att samarbeta och kommunicera. Bristerna i de senare avseendena är störst; den tekniska kompetensen är i allmänhet tillräcklig.

Kajsa Ellegård berättade om intressanta studier av bilbygge i Uddevalla och betonade bland annat att ingenjörsverksamheten måste förankras i produktionen och ha som ett av målen att förbereda produktionen. Hon ville gärna se ett närmande mellan det beräknande "yrkesjaget" och det varmt humanistiska "privatjaget" hos ingenjören. Var inte så rädd för människor! Och inte så rädd för misslyckande! Den kreativa människan måste få misslyckas.

Martin Lönnebo anknöt till detta: "den som vill skapa bestämmer sig inte så tidigt för vad som är rätt eller fel". Han påminde oss också om att "teknik" kommer från det grekiska ordet "techne" som betyder konst, ett ord som för övrigt också finns med i devisen "Konst och Vetenskap" för Kungliga Tekniska Högskolan. Att sära på teknisk och humanistisk kultur är farligt. Ju mer tekniken internationaliseras, ju mer kunskap om kultur behövs.

Inger Grufman talade om "en androgyn idealingenjör", sprungen ur en blandning av gammal och ung, kvinna och man, svensk och invandrare, erfaren och nybörjare, djärv och försiktig. Redan nu är ingenjören samarbetsvillig, pragmatisk, kompromissvillig och resultatinriktad. Hon efterlyste mer av lekfullhet, nyfikenhet, kreativitet, mod, självkänsla och egna initiativ. Varför uppmuntras inte detta i utbildningen?

Sven Ehn talade sig varm för företagens engagemang i utbildningen, till exempel genom varvad utbildning (coop), fadderföretag och projekt med deltagande av studenter i företag redan tidigt i utbildningen. Ställer företagen upp? (Se anknytning till detta nedan under rubriken "kopplingen högskola - arbetsmarknad"!) Sven Ehn ansåg att det bör gå bra i tillväxtföretag.

Leif Larsson tog upp tråden från de tidigare föredragshållarna när han sade att kulturförståelse krävs för att kunna jobba ihop med utländska företag. Det är bättre i dag än vad det har varit, men bör uppmärksammas. Av ingenjören krävs det en helhetssyn på tid - teknik - kostnad avseende produktens hela livslängd. Kreativitet är viktigare än specialkunskaper. Han talade med utgångspunkt från "människan i JAS" och nämnde till exempel att ingen har misslyckats på grund av dåliga kunskaper i matematik men på grund av bristande social kompetens. Detta innefattar förmåga att arbeta i grupper. "Team", ej starka människor, styr företagen och deras utveckling.

Denna och tidigare idékonferenser har gett resultatet att vi beslutat ge ut en skrift med bidrag från flera författare. Vi har skrivit till en utval skara och bett dem skriva fritt inom ämnet "Vad är en ingenjör?".

Mål: En antologi med bidrag från författare inom och utom högskolevärlden

Lärande och Undervisning

Laborativa och praktiska inslag i utbildningen, examination, ämnesintegration, pedagogik, användning av informationsteknik.

Laborativa och praktiska inslag i utbildningen

Relationer och roller för lärare och studenter, utbildning för båda könen, flexibilitet, MTS (Människa-Teknik-Samhälle, dvs samhällsvetenskap, humaniora, miljö, konstnärligt och praktiskt arbete, mm), genusperspektiv, koppling till forskarutbildning, samarbete mellan olika utbildningsprogram.

Utbildning för båda könen

Kopplingen högskola - arbetsmarknad, kommunikation och

samverkan, kopplingen högskola - gymnasium och grundskola.

Kopplingen högskola - arbetsmarknad

Rekrytering

Bredare rekrytering, antagningsformer, påverkansvägar.

Bredare rekrytering

NyIngs andra Högskolekonferens hölls i Linköping 17 - 18 november 1997. Den samlade c:a 120 deltagare, varav c:a hälften även hade deltagit i den första NyIng-konferensen våren 1997.

Vi fördjupade då resultaten från den första konferensen genom att arbeta med följande teman:

1. Design i ingenjörsutbildningen. Inga parallella kurser med annan typ av kunskap. Examinationen måste styra mot förståelse och var svår. Förstärkning av motiv och relevans för MTS-inslag: Risker, haverier och ansvarsfrågor.

2. Målbeskrivningarna för kurserna måste genomarbetas, gärna i samarbete mellan lärare och studenter. Stämmer examinationen med målbeskrivningen?

Exempel på alternativa examinationsformer: Kontinuerlig examination, gruppexamen, hemtentamen, inlämningsuppgifter, projekt med gruppbetyg (gruppen fördelar själva betygen),

3. Kombinationsutbildningar, såsom ingenjörslärare vid LiU och informationsingenjörer vid HB och GU. Öppen utbildning med olika slutmål. Problemet med "informationsröran".

4. Motivationsskapande åtgärder, såsom kontinuerlig inlärningsstyrande examination, arbete i grupper, tydliga målformuleringar. Ämnesintegration ger helhetssyn. Studentgranskning av inlämningsuppgifter. Ett förslag till projekt: Sammanställning av alternativa undervisningsmetoder i matematik (med studentaktivitet, integrering med tillämpningsämnen, lärare arbetar i grupp, projektarbete i första årskursen

5. Personliga kontakter viktiga. Låt näringslivet förfoga över 10 av 180 poäng! Industrifadder/mentor till lärare. Yrkesverksam ingenjör undervisar på deltid. Introduktion till nollor om vart utbildningen leder; yrkesverksamma ger exempel.

Vid NyIngs högskolekonferens 9 - 10 juni 1997 fick deltagarna skriva ner de fördomar de ansåg fanns om ingenjörs- och civilingenjörsutbildningen, sina egna domar eller upplevda problem samt förslag och exempel på lösningar. Denna skrift tillställdes sedan deltagarna i konferensen på hösten 1997 och kommenterades skriftligen av deltagarna. En sammanställning av dessa kommentarer håller på att göras och skickas separat.

I höst, 19 - 20 oktober 1998, kommer vi att anordna den tredje av NyIngs högskolekonferenser. Då kommer resultaten från de pågående utvecklingsprojekten att redovisas.

Ytterligare en idékonferens kommer också att anordnas den 3 september med deltagande från författarna till antologin "Vad är en ingenjör". Avsikten är att då göra en sammanfattning av bidragen som skal ligga till grund för ett avslutande kapitel.

Verksamheten inom NyIng är processinriktad; vi ser oss som motorn i en förändringsprocess som pågår på alla de (fler än 20) högskolor som bedriver ingenjörs eller civilingenjörsutbildning. Vi har fått ett stort gensvar på vår idé att starta utvecklingsprocesser vid de olika högskolorna.

Dessa processer kan inte sluta när det nuvarande NyIng-projektet avslutas vid utgången av 1998. Vi har därför föreslagit att projektet får en fortsättning i form av en "stafettprofessur" (se Bilaga 2) för fortsätta att inspirera och stödja den förändringsprocess som påbörjats på högskolorna.

Bilaga 1

"NyIngenjör", ett projekt inom NyIng som syftar till en ny ingenjörs- och civilingenjörsutbildning karakteriserad av flexibilitet och ingenjörskultur.

Flexibilitet

Utbildningen leder till ingenjörs- eller civilingenjörsexamen. Den studerande gör valet mellan de två målen under de fyra första terminerna. Detta innebär också att dessa terminer har ett grundläggande tekniskt innehåll som är en bra grund för andra utbildningar, till exempel lärarutbildning.

Ingenjörskultur

Målen för ingenjörs- resp. civilingenjörsutbildningen har likheter men också viktiga skillnader. Det som förenar dem är en ingenjörsmässighet, vari ingår en inriktning på problemlösning och en förmåga att arbeta i produktiva organisationer, vilket bland annat kräver god kommunikationsförmåga. Det som skiljer målen är att civilingenjören i högre grad än ingenjören är inriktad på en teoretisk förståelse för tekniken. Civilingenjören kan därmed mer vara inriktad på konstruktion och utveckling av ny teknik.

Det är angeläget att den gemensamma ingenjörskulturen är en integrerande del av utbildningen för båda kategorierna av ingenjörer. Kärnan i denna del utgörs av utbildningen under de fyra första terminerna.

 

 

Mål

 

Enligt Högskoleförordningens Bilaga 3, 11§ respektive 18§, gäller följande mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9§ i högskolelagen). (Vi har med kursivering markerat avsnitt där målen skiljer sig.)

 

För att erhålla civilingenjörsexamen skall studenten ha

 

- tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet,

 

- förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållande, resurshushållning, miljö och ekonomi.

 

-förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå.

 

För att erhålla högskoleingenjörsexamen skall studenten ha

 

- tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet,

 

- förvärvat kunskaper om och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållande, resurshushållning, miljö och ekonomi.

 

-förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, kunna medverka i utveckling av och svara för utnyttjande av känd teknik i produktion och konstruktion.

 

Utöver dessa mål anser vi att det är väsentligt att ingenjörer och civilingenjörer har -

 

- kompetens att kommunicera och samarbeta med andra ingenjörer inom samma och andra teknikområden, men också med människor inom andra professioner, t.ex. ekonomer, beteendevetare, konstnärer och andra med anknytning till ingenjörens profession.

 

- förändringskompetens för att under en livslång yrkesverksamhet som ingenjör eller civilingenjör kunna anpassa sig till förändrad teknik och förändrad yrkesroll.

 

Detta leder till följande delmål i den föreslagna utildningsmodellen:

 

Efter de fyra första terminerna skall studenten -

 

- ha grundläggande kunskaper inom sitt teknikområde, inom själv valda ämnesområden och tillräckligt mycket kunskaper i matematik för att effektivt kunna använda den tekniska kunskapen

 

- ha uppnått kompetensen att kommunicera och samarbeta enligt ovan

 

- ha tillräckliga kunskaper om ingenjörens och civilingenjörens verksamhetsfält och yrkesroll för att kunna göra ett aktivt val av fortsatt utbildningsväg

 

Ett av målen med projektet inom NyIng är att ta fram mer detaljerade mål för ingenjörs- respektive civilingenjörsexamen samt delmål för de olika terminerna i utbildningen.

 

Framtagning

 

Framtagningen av programmet organiseras som ett utvecklingsprojekt inom NyIng.

 

Arbetet utförs under en ledningsgrupp med studenter, lärare (även från gymnasiet), yrkesverksamma ingenjörer och andra med intresse för högre teknisk utbildning. Deltagarna i gruppen har jämn spridning över ålder och kön.

 

Till ledningsgruppens förfogande står två samrådsgrupper, en med deltagare från företag av skilda storlekar för att lägga grunden för ett långvarigt samarbete med näringslivet och en med representanter för andra högskolor, för att möjliggöra ömsesidigt utbyte av erfarenheter och studenter.

 

Ledningsgruppen samarbetar aktivt med Aalborgs Universitet.

 

Ett mål för programmet är att attrahera till lika delar kvinnliga och manliga sökande och utforma en utbildning som tar till vara kompetens och intresse hos studenter av båda könen.

 

Organisation

 

Några aspekter på organisationen:

 

Till programmet fogas mentorer (förebilder) av båda könen från näringslivet och andra avnämare av ingenjörer och civilingenjörer. Ett mål med detta är att ge studenterna en möjlighet att skaffa sig kunskap om ingenjörens arbetsfält och yrkesroll. Ett annat är att ge studenterna stöd och hjälp under utbildningstiden. För mentorer och studenter anordnas särskild mentorsutbildning.

 

I utbildningen användes pedagogiskt och tekniskt väl kompetenta adjungerade lektorer och adjunkter från näringslivet parallellt med högskolans egna lärare. Studenter användes mer än i andra program, t.ex. som mentorer, handledare och i andra roller där kommunikation mellan årskullar är av värde.

 

Behöriga att söka till programmet är desamma som till civilingenjörsprogrammen i övrigt. (dvs vi kräver Matematik E.)

 

En av uppgifterna för projektet inom NyIng är att beskriva viktiga förutsättningar i högskolans organisation som bör vara uppfyllda för att programmet skall fungera väl.

 

Utveckling

 

Programmet skall utvecklas fortlöpande med avseende på innehåll, organisation, arbetsformer, lärarkompetens, mm. För att skapa utrymme för denna förändring avsätts särskilda personella och ekonomiska resurser. Lärare och annan personal som arbetar med utbildningen måste ha eller ges tillfälle att uppnå tillräcklig förändringskompetens.

 

Innehåll och uppläggning

 

Innehållet i utbildningen byggs upp enligt "spiralmodellen", enligt vilken studenterna först stöter på ett kunskapsområde, lär sig vad detta har för relevans för den aktuella utbildningen och studerar området tillräckligt djupt för att kunna använda kunskapen i tekniska sammanhang. Full förståelse uppnås i allmänhet inte i detta steg. För ingenjörsstudenterna kommer ett andra varv i spiralen under ett projekt eller i examensarbetet, där den uppnådda kunskapen tillämpas. För civilingenjörsstudenterna innebär det andra varvet i spiralen att kunskapen fördjupas (under termin 5 - 8) för att få en djupare förståelse. Under ett tredje varv tillämpas kunskapen i ett projekt eller i examensarbetet.

 

Matematiken studeras under hela utbildningen i samband med teknik och motiverad av denna.

 

Projektorganisation och problemorientering används i utbildningen där det är effektivt för att uppfylla utbildningens mål.

 

Generella aspekter på innehållet i och uppläggningen av utbildningen studeras vidare inom projektet.

 

Bilaga 2

 

LINKÖPINGS UNIVERSITET 28 januari 1998

NyIng-projektet

Professor Ingemar Ingemarsson

 

 

Förslag

 

till en "stafettprofessur" för kontinuerlig förnyelse av ingenjörs- och civilingenjörsutbildningen i Sverige

 

 

Vid Linköpings Tekniska Högskola drivs intill utgången av 1998 ett projekt syftande till förnyelse av ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna. (Se regeringsbeslut U96/1794/UH). Projektet har fått namnet NyIng-projektet. Det har kommit att fungera som motorn i en förändringsprocess vid alla de fler än 20 högskolor som bedriver högre teknisk utbildning. Ett av våra mål är i själva verket att högskolorna skall bli lärande organisationer som ständigt förändras i takt med de förändringar som sker i samhället, speciellt då kanske i näringslivet. Hittills har högskolorna tydligt visat en benägenhet att förändra det tekniska innehållet i takt med den tekniska utvecklingen, men i mindre utsträckning anpassat undervisningsformer och icke-tekniskt innehåll till en förändrad ingenjörsroll.

 

För att den förändringsbenägenhet som nu börjar spira skall vidmakthållas anser vi det vara nödvändigt att någon form av "drivande organ" inrättas som inspirerar och stödjer förändringar i grundutbildningen. Forskningen har redan sådana inspirationskällor både nationella och internationella.

 

En tänkbar form för ett "drivande organ" är en "stafettprofessur". Vi avser med detta en professur som inrättas med det uttalade syftet att stödja förändringar i den tekniska grundutbildningens organisation, form och innehåll. Professuren skulle vara navet i det nät av lärare, studenter och andra vid högskolorna som skapats inom NyIng. Professuren skulle kunna sökas och sedan innehas för en begränsad tid, säg 5 år, av en kompetent och intresserad person vid någon av de högskolor som har ingenjörs- eller civilingenjörsutbildning. Vid tillsättningen skulle man se till vilken person vid vilken högskola som bäst fyller syftet att vara motorn i den önskvärda förändringsprocessen. Eftersom det är en eloge till högskolan att för en begränsad tid få professuren bör högskolan ställa upp med en begränsad stödorganisation kring tjänsten. Kostnaden för ett drivande organ enligt denna skiss skulle vara låg; kanske 1 Mkr/år i dagens penningvärde. Vinsten skulle kunna bli stor.